från Telia som de skulle. Eller från Real Com som ju har ledningarna.
Tror företaget heter så iaf men strunt samma, ingen ringde ändå. Så vi satt hemma helt i onödan större delen av dagen.

Blir till att ringa på måndag igen och höra om de varit hemma hos någon annan eller bara avslutat ärendet igen utan åtgärd.

Dagen idag har annars varit extremt lugn, tror jag.. Haft trevligt samtal med LR och en gammal granne ringde och tjöta lite skit.
Bestämde att jag skulle hem till den senare imorn för att kolla hur mkt rostlagning det är på bilen. Men vi sprang smidigt på honom på Ica när vi storhandlat. Vi gav han skjuts hem så han slapp kånka maten på bussen och han kikade på framskärmarna. Det gick hål rakt igenom på ett litet ställe *s* så ja, där sparade vi lite just nu. Tar det till våren ist och byter hela =)

Ringde imorse om provsvaren för de prover jag tog igår och det blir till att höja en av mina meds. S nya prover om en vecka igen.
Fick även dem att kolla järnproverna som också togs igår men de lågt inom ramen för vad man ska ha.

Jag ringde VCT för att få en tid för alla små symptom gör att jag inte fungerar. Det är inte normalt att gå från att faktiskt ha varit ute och sprungit en period till att inte orka upp för en trappa utan att bli andfådd eller behöva stanna mitt i.

Jag fick iaf en tid och vi for ner. Det var en danks läkare sa tjejen på tidsbokningen när jag frågade. Det är alltid lika spännande för de byter läkare typ varannan vecka och för det mesta får man olika.
Men denna jag fick träffa pratade faktiskt svenska men hade arbetat i Köpenhamn ett par år. Dock pratade han skånska så jo, han var ju lite danks hur man än ser det ;)

Han kollade lymfkörtlarna, kollade andningen, svalget, ögonen, pulsen, blodtrycket, lungkapaciteten (vilken var väldigt bra tydligen) och hjärtat. Där hitta han ett litet blåsljud varpå han frågade mig om jag visste om det vilket jag inte gjorde.
Nu är det ju inte farligt att ha blåsljud men det är ändå en sak man inte vill höra när man går till doktorn *S*

Med vetskap om min bakgrund så började han på ett fint sätt fråga om jag var lite nere eller så, jag frågade om han menade depressiv och då sken han upp *s*
Det fick jag iaf förklarat att jag förvisso har saker som är orsak nog att vilja ta livet av sig för MEN jag är åt andra hållet. Jag älskar att leva! Jag älskar livet, trots allt! Sen släppte han det =)

Det roliga i allt var att han inte kunde få fram mina provsvar. Underligt hur det där fungerar, en mottagning kan se men inte den som beställt..

Han bestämde iaf att det ska tar ett hjärtkardiogram (som jag gissar är EKG?) B12prover, lungröntgen (?) plus en hel del andra prover som jag faktiskt inte snappade upp. Men det ska jag ta reda på ;)
Jag tycker om att vara upplyst och delaktig i det som rör mig själv. Sådant är viktigt.
Jag fick en fin grön lapp och sen skickades jag till labbet med den. Men de hade tagit fikapaus så de vart 15-20 minuters väntan. Samtidigt som jag kom så dök en man upp med två yngre killar som skulle ta prover också.
Mannen gick till och med bort till receptionen för att höra om det var stängt men det var det inte.. När sköterskan äntligen om så lät jag de gå före mig. S hade rusat iväg för att hämta J på dagis så jag hade ändå tid att slå ihjäl.

När jag väl kom in visade det sig att jag inte kunde ta några prover då de inte håller sig över helgen. Så måndag är det nya prover.

Jag skulle tillbaka till läkaren efter så jag gick till receptionen för att förklara att jag inte kunde ta prover och hon skickade mig vidare med förklaringen att jag skulle vänster i en korridor och sen satt det några vid telefoner i ett rum..
Jag kär ibland fel hem. Och så klart gick jag vilse där inne på den nyrenoverade vårdcentralen *s*

Till sist sprang jag på läkaren och förklarade och han bad mig ringa på måndag och få en telefontid till honom.

Sen knata jag ut och LR ringde och höll mig sällskap i väntan på att J skulle komma..

Det första den lille spjuvern säger är ”mamma, säg förlåt du är sen”

Öh?

Till S hade han skälv bett om ursäkt för att han var sen när S hämta honom på dagis *s*

Söte!

Vi for till Ica och storhandlade. Dyrt sånt där men nu är det i stort sett bara lite ost och mjölk som kommer att behöva kompletteras med.

J klarade nästan hela rundan runt i affären med sin lila vagn som han sladda och slira med, givetvis med full ljudeffekt.

De har en sån där kul kampanj nu. Om man går en sorts poängpromenad och letar upp alla bokstäver som är satta runt i butiken så får man en plansch föreställande ett flygplan från nya filmen ”Flygplan”  *fiffigt*
S fick äran att glo runt och jag plocka varor och J scannade lite.

Sen ville han ta av sig skorna. Han verkar få ont av att gå med skor. Eller så är de för små. Ska mäta imorgon för säkerhets skull. Men han kuta runt barfota i affären iaf. Kanske inte så lämpligt men äh! Han är barn och inte ensam om det där ;)
Skorna kan också bero på hans höft. Han kunde inte röra den framåt utan lyfta hela höftpartiet när han gick. Om han haft det så hela dagen vet jag inte.
Han behöver vila mkt nu och han vill bli buren mkt. Och det förstår vi ju fullt och fast. Sen snubblar han en hel del. Igår kom han krypandes ut i köket för han inte kunde gå. Det river i oss men han är så jäkla glad ändå.
Han kan inte gå så då löser han det ändå. Det är min kille det <3


I slutet av rundan började det spåra ur så jag skickade iväg J och S för att fika. J fick 40 kronor i sin hand så han kunde köpa fika till sig – chokladbulle och päronsaft (delicatoboll och päronmer) och såklart kaffe till pappsen *s*

J fick som vanligt beställa själv och S försökte hjälpa till men tjejen i kassan tystade honom *s*
Till saken hör kanske att S känner till butiken och personalen genom sitt yrke så han är ganska tjenis med de flesta.

Det är så underbart att få se när J gör sådana där saker. Han växer nåt otroligt!

Och när jag var klar med sothandlingen så gick vi och lämnade in vår lapp och fick en kasse med plansch.

Och sen kom det.. J ville ha ett stort flygplan :/

Så jag och han gick tillbaka in i butiken och köpte ett litet iaf. Och det var ju smart *s* Hela vägen hem fick jag och S leka kontrolltorn och prata i en walkie-talkie ”åki tåki”..
Flygplanet räddade kattungar ”tattungen” och släckte bränder ”elden”

Söta onge!! Vad jag älskar när jag babblar <3

Vi körde iaf hem gamla grannen och tjöta en stund innan vi for hem med allt krubb och lasta in.
Och på vägen hem hann läkaren på VCT ringa två gånger för att verkligen försäkra sig om att jag inte var röd om benen, varit svullen eller hade ont..  Jösses.. Jag trodde ju jag bara skulle få nåt piller typ vitamin *s* Är nog inte så van att de tar en på allvar. Alla gånger jag varit inne för magkatarr men det visade sig efter ett år att det var tarmvred.

Kan lugnt säga att ingen magkatarr i hela världen går att jämföra med tarmvred. Tro mig!

S for och hämta firmabilen och jag laga mat efter vi kommit hem.  J ville ha mos och korv igår när vi hade halvt hemmagjord pizza så det vart det idag ist =)
Lyckades hitta min gamla, oanvända, potatispress som jag lagt i en kasse i garaget för att skänka. Och DEN kommer till användning nu.
J tycker pressad potatis är som potatismos och inte mig emot =)


Oerhört intressant dag! Eller hur *s*

Det känns som det alltid är fullt upp och det är det. Ibland är det jobbigt när alla möten och sjukhusbesök tar över för man missar så mkt vardag.
Ja, tänka er. Vi i vår familj längtar efter en tråkig vardag. En som bara lunkar på utan några större grejer.

Men detta funkar också så länge det är med de två jag älskar mest i hela världen!

God natt på dig =)

Vilken jäkla dag.. Helt galen full med massa onödig skit..

Och som avslutning på det så har J legat och skrikit av smärta i sömnen. Bara att väcka honom och ge han fulldos Alvedon.

Han haltade otäckt illa idag när vi lämnade honom på dagis.

Jag verkligen hatar detta.

Jag vet att det inte är någon mening i att ens fundera på varför men jag undrar ändå. Vad har vi eller jag gjort för att dra på oss så mkt olycka?

Är det ett straff för vad jag gjort tidigare i mitt liv? Ja, då är detta ett straff från helvett. Mitt barn får lida.


Sjuka tankar men de kommer ändå..

Oron över framtiden.

Ringde Trygg-Hansa idag och anmälde detta. När han är 18 kan det bli tal om ersättning om han har problem berättade de när jag frågade om det utgår någon ersättning för omkostnader nu.
Inte för att pengar är värda ett skit men att han kan få ekonomiskt ersättning om han får nedsatt förmåga eller värk, ja det gör ju inte ont.
Däremot så kan han få ersättning för ärr men då efter ett år men innan 4 år. Också viktigt att komma ihåg. Gäller bara att ta sig i kragen och sätta in de eventuella pengarna på hans fondkonto.
Ersättningen för hans sjukhusvistelser har vi varit fula nog att faktiskt ta själva.
Det är inte billigt med ett sjukt barn.

Vi hade DUMT NOG, ingen gravidförsäkring vilket hade varit ganska trevligt eftersom vi blev kvar på Neonatal en månad. Alla resor hans pappa gjorde varje dag in till sjukhuset, ibland 2 ggr och sen hem å jobba mellan.

Vår levnadssituation var något annorlunda och han var inte den som tog ut den månaden som han kunde varit ledig. Säger jag mer så vet alla snart vilka vi är. Eller ja.. Någon och det räcker.

Så Js pappa arbetade heltid och var hos oss på sjukhuset. Jag fick öht inte lämna byggnaden. Fick på nåder åka och shoppa och förbereda Js hemkomst. Hade inte boat öht. Det gör man kanske inte så mkt i vecka 32.


Oavsett så tecknade vi en barnförsäkring attans kvickt. Vi har haft turen att de inte har några förbehåll trots att han är för tidigt född. Dock hade han inga problem på det viset så det låg oss inte i fatet.
Och vi har tecknat nåt som heter Trygga barn plus, tror jag det var. Det var tydligen bra.
Inte gratis men de 200:-nånting varje månad har, sorgligt nog, redan betalat igen sig i form av ersättning för operationerna samt att man på vår försäkring får ut en liten summa om man säker läkare två gånger för samma skada.

Så något att tänka på!


Egentligen ska man väl skita i framtiden. Det är här och nu MEN jag är inte helt övertygad om att det är så enkelt.
Man måste se till att rätt läkare är inblandad så man risekrar så lite efterspel som möjligt.
Och jag inbillar mig att experterna inte sitter utan på småsjukhus, inte överlag.

Jag har av erfarenhet också lärt mig att aldrig lita på en läkare fullt ut. ALDRIG!

Jag minns när jag låg lågt på järnet. Jag fick ta massa extra prover för att fastställa om jag skulle ha en järninfusion (järndropp enkelt uttryckt) eller inte.
Eftersom VARJRE ampull kostar närmare 2000:- (Ja tvåtusen!) så är det väl inget man skriver ut lite hur som.

Jag hade iaf bokfört mina provsvar och fick per brev veta att mina nyast tagna prover såg bättre ut för de visade XX i värde.

Jag dubbelkollade i min kalendern och nej, de hade blivit SÄMRE!
Så jag fick ringa till vårdcentralen och ifrågasätta om doktorn var full typ (Nej jags a väl inte riktigt så men..)
Svaret jag fick av sköterskan var ”Han måste ha kollat fel”

Öh? Just det. Never trust anyone but yourself!
Och därefter fick jag två järninfusioner och mådde PRIMA!

Inom rimliga gränser såklart men man ska ifrågasätta. Alla utom min hyresvärd då. Fick klara besked idag att jag aldrig får ifrågasätta honom.

Lyckades iaf rädda oss från en vräkning och detta pga. att han anser att jag har en ”krävande ton”. Jag klagar. Men det gör jag inte. Jag samtalar. Jag frågar för att förstå.

Oh well, en helt annan historia jag inte tänker yppa offentligt här i rädsla för att bli just vräkt trots att jag sköter hyrorna prickfritt.





Telefontiden med barnortopeden imorn blev inställd fick jag samtal om idag. Han är sjuk och jag kan undra.. Varför tar de inte bara två Panodil? Mirakelkuren för det mesta kan man få känslan av.

Värsta var väl att de inte hade några tider öht på det schemat han lämnat in men jag förklarade att då får hon ge oss en besökstid. Då kan både jag och Js pappa vara med och höra samma och ställa frågor.

Att hänvisa någon till nätet efter en sån här grej är jävligt illa..

Detta beskrivs som allt ifrån en snuva till digerdöden känns det som. Och självklart vet ingen hur det kommer att gå. Men man vill ändå ha en del svar!

När jag råkade nämna att vi kommer ensamma så fick hon lite panik! SÅ kunde man inte göra men jag sa att vi inte behöver nämna att J inte följer med, det förklarar vi där. Det går nämligen inte så bra att koncentrera sig och ha full fokus när J är med och är lite uppe i varv vilken han lätt blir när vi är på sjukhus. Stackarn vet ju aldrig vad som ska ske även om vi aldrig ljugit för honom.
Ska det tas prover har vi sagt det. Och har vi inte vetat har vi varit ärliga med det också.


Så.. det händer grejer!
 Och nu ska jag tassa i säng. J sover gott igen <3

God natt på dig =)

Ringde och felanmälde vår teve för ett bra tag sen. Då skulle vi testa om det var fel på vår Ruckus (igen) men eftersom jag inte orkar mecka med kablar så fick S göra det och det blev inte bättre.

Så därför ringde jag tillbaka till Telia igen häromdagen. Killen jag pratade med ville inte skicka en ny Smart utan han ville ha ut en tekniker.. Öh? Dom är dyra! Men okej då..

Fick ett telefonsamtal förra veckan om att de skulle komma ut en tekniker och allt skulle va lagat tills på torsdag. Skitbra liksom!

Imorse ringde han.

Han frågade om jag var hemma och i det skicket jag var i morse så var jag dumt nog ärlig och sa att ”Jag måste sova”
Han gav sig inte så jag fick förklara vänligt men bestämt igen ”JAG MÅSTE SOVA”

Han undrade om jag inte var hemma lite senare. Och jo, klockan fyra när vi kommit hem från vårt möte.
”Då är jag hemma” var hans svar.

Hopp..

Notera att det inte är Telia som anställt dessa tekniker utan Telia bara hyr ledningarna.

Senare på eftermiddagen fick jag ett sms från Telia.
”Hej! Vår tekniker har nu avslutat ditt ärende. Om problem kvarstår ber vi dig kontakta oss på nytt för fortsatt hjälp. Hälsning Telia”


Gött mos liksom!!

Tills jag knäppte på teven efter att ha duschat en gyttjig Sunna och kastat i kläder i tvättmaskinen minst lika gyttjiga efter vårs kvällspromenad *s*

Meeen, det börjar pixla sig direkt och hakar upp sig.

Bar att ringa Telia igen.

19 minuters kötid. Är enormt glad för att vi har en telefon med högtalarfunktion :P


När jag kom fram fick jag prata med en Norrlänk kvinna. Otroligt trevlig! Hon berättade senare att hon var från Luleå =)

Hon berätta att Real Com hade skjutit på ärendet då det varit åska i området och de hade mycket att göra, typ nåt sånt tror jag det var.

Jag förklarade hur det låg till. Hon berättade att teknikern inte kan avsluta om han inte fått komma in i huset, han måste in till vårt jack och kolla.
Jag berättade också om mitt och teknikerns samtal och hon blev lätt upprörd. Man måste respektera varför kunder inte kan ta emot en tekniker samma dag.
Att han heller inte kunnat bestämma en annan dag blev hon inte så glad över.

Hon hävdade att han inte alls avslutat ärendet tills hon gick in i nåt annat system och där stod det att jag var avslutad.
Felanmäler jag på nytt, (samma fel som tekniker sket i att åtgärda) hamnar jag sist i kön.


Imorn skulle hon ta tag i detta och hon ringer mig 14.30 En tid som passar mig efter sjukhus och läkarbesöken.
Otroligt trevlig kvinna som förstod <3


Nästa gång en tekniker vill komma hem och jag inte kan ska jag säga att vi håller på att spela in porrfilm just den dagen..

Hade klipptid idag till J klockan 11.
En bra tid att göra sådana saker för han har fått en extra lugn morgon och är inte så trött som på eftermiddagen då allt riskerar att gå åt skogen och han går i ånglås.

Jag hade förberett honom redan igår på att vi skulle till frisören och att hon skulle klippa hans hår. När vi närmade oss frisörstället började han protestera. Han ville äta pizza eftersom vi passerade en pizzeria vi varit på 3 gånger senaste året och han ville även fika. Dumt av mig att ta den vägen MEN trots allt gick det bra.

Väl inne fick han stolt sitta i stolen och han fick skynke på sig och sen starta hon trimmern.
Misstag Nr 1!

Jag hade inte förberett honom på detta och han AVSKYR verkligen trimrar. Det blev skrik och panik och frisören förstod inte riktigt problemet men jag fick henne att backa undan lite medan jag lugnade J och fick förklarat. Då fick frisören ta nacken hjälpligt.

Sen skulle hon ta vid öronen och det var misstag Nr 2!!

Han var på väg att helt låsa sig och han försökte slita loss kappan och hoppa ner från stolen samtidigt som frisören upprepade gånger försökte sätta fast kappan tills jag återigen fick säga till henne att backa en liten bit, men jag lyckades på nåt sätt hejda det i tid och han fick sitta i mitt knä ist. Och det var lite spännande. Även jag fick en kappa =)

Öronen var dock ett känsligt kapitel men på slutet höll jag fast hans huvud och hans armar på nåt underligt sätt så hon kunde ta och jämna till där.

Smarta mamman hade givetvis tagit med muta i form av små chokladbitar och om det nån gång varit läge för muta så var det idag!

Sen blåste hon med hårtork och det gick bra när han förstod var det va.

J blev tillfrågad om han ville ha färgat hår men han avböjde artigt med ett ”Nej, tack”

Fina lilla killen!


När vi kom dit så frågade frisören vad hon skulle göra och jag sa att jag gärna ville ha kvar lockarna i nacken men att det var slitet så lite behövdes tas men samtidigt ville jag inte att han skulle ha hockeyfrilla eller se ut som en huligan. Och sen sa jag de berömda orden som jag ALLTID säger hos en frisör när jag kommer dit:

”Gör vad du vill, jag litar på dig”

Jag vart liite förvånad när hon tog trimmern och tog bort lockarna.. Men ja, jag hade ju gett henne fria händer *s*

Med tanke på hur det blev sist jag klippte han så ja.. Jag ska vara tyst :P

En sak som störde J otroligt, och som nog stör ganska många, var alla lösa hår som faller ner och han gnuggade sig med kappan i ögonen och näsan hela tiden och den är ju full med hår. Men jag bad om en handduk med lite väta på så jag kunde torka han i ansiktet. Och efteråt bytte vi tröja inne på toan efter att vi tvättat av oss. När vi kom till bilen bytte vi brallor så nu är han nästintill hårfri *s*

Sen hastade vi till dagis och han kom mitt i lunchen och hann få i sig lite varm mat =)



Det viktigaste efter frisörbesöket var att visa en tjej på dagis, G, det var väldigt viktigt *ler* De där två är så söta ihop *ler*

Allt som allt är jag otroligt nöjd över hur allt gick. Och lite stolt över J som fixade det trots allt =)

Hade klipptid idag till J klockan 11.
En bra tid att göra sådana saker för han har fått en extra lugn morgon och är inte så trött som på eftermiddagen då allt riskerar att gå åt skogen och han går i ånglås.

Jag hade förberett honom redan igår på att vi skulle till frisören och att hon skulle klippa hans hår. När vi närmade oss frisörstället började han protestera. Han ville äta pizza eftersom vi passerade en pizzeria vi varit på 3 gånger senaste året och han ville även fika. Dumt av mig att ta den vägen MEN trots allt gick det bra.

Väl inne fick han stolt sitta i stolen och han fick skynke på sig och sen starta hon trimmern.
Misstag Nr 1!

Jag hade inte förberett honom på detta och han AVSKYR verkligen trimrar. Det blev skrik och panik och frisören förstod inte riktigt problemet men jag fick henne att backa undan lite medan jag lugnade J och fick förklarat. Då fick frisören ta nacken hjälpligt.

Sen skulle hon ta vid öronen och det var misstag Nr 2!!

Han var på väg att helt låsa sig och han försökte slita loss kappan och hoppa ner från stolen samtidigt som frisören upprepade gånger försökte sätta fast kappan tills jag återigen fick säga till henne att backa en liten bit, men jag lyckades på nåt sätt hejda det i tid och han fick sitta i mitt knä ist. Och det var lite spännande. Även jag fick en kappa =)

Öronen var dock ett känsligt kapitel men på slutet höll jag fast hans huvud och hans armar på nåt underligt sätt så hon kunde ta och jämna till där.

Smarta mamman hade givetvis tagit med muta i form av små chokladbitar och om det nån gång varit läge för muta så var det idag!

Sen blåste hon med hårtork och det gick bra när han förstod var det va.

J blev tillfrågad om han ville ha färgat hår men han avböjde artigt med ett ”Nej, tack”

Fina lilla killen!


När vi kom dit så frågade frisören vad hon skulle göra och jag sa att jag gärna ville ha kvar lockarna i nacken men att det var slitet så lite behövdes tas men samtidigt ville jag inte att han skulle ha hockeyfrilla eller se ut som en huligan. Och sen sa jag de berömda orden som jag ALLTID säger hos en frisör när jag kommer dit:

”Gör vad du vill, jag litar på dig”

Jag vart liite förvånad när hon tog trimmern och tog bort lockarna.. Men ja, jag hade ju gett henne fria händer *s*

Med tanke på hur det blev sist jag klippte han så ja.. Jag ska vara tyst :P

En sak som störde J otroligt, och som nog stör ganska många, var alla lösa hår som faller ner och han gnuggade sig med kappan i ögonen och näsan hela tiden och den är ju full med hår. Men jag bad om en handduk med lite väta på så jag kunde torka han i ansiktet. Och efteråt bytte vi tröja inne på toan efter att vi tvättat av oss. När vi kom till bilen bytte vi brallor så nu är han nästintill hårfri *s*

Sen hastade vi till dagis och han kom mitt i lunchen och hann få i sig lite varm mat =)



Det viktigaste efter frisörbesöket var att visa en tjej på dagis, G, det var väldigt viktigt *ler* De där två är så söta ihop *ler*

Allt som allt är jag otroligt nöjd över hur allt gick. Och lite stolt över J som fixade det trots allt =)

Imorn gäller det! Eller tekniskt sett idag..

Sax eller plåster!!

J ska till frisören!

Sist vi var hos en så var han kanske 1,5 – 2 år.. Då hade alla sagt åt mig att det var såååå lätt att klippa luggen lite så en stressig morgon tröttnade jag och satte ongen på sin stol, vätte ner luggen och klippte.

Jag gjorde det riktigt sådär som man ser proffsfrisörer gör fast kanske lite i slow motion..

Man tar alltså och kniper åt en slinga eller två mellan pek och långfinger sen klipper man NEDANFÖR!

Jag klippte ovanför med resultatet att barnet ifråga såg totalt.. Ja, man får inte använda sådana uttryck men låt oss säga såhär. Han såg ut som någon som satt en potta på huvudet på honom och klippt med en grästrimmer. Snett och jävligt..

Så han fick vara hemma från dagis till vi kom till en frisör.

Det värsta var nog ändå att jag försökte klippa det lite bättre. Dumt misstag. Och stackars frisören fick inte till det heller. Men besöket i sig dit gick ju bra.

Undrar hur det kommer gå imorn..

Jag frågade specifikt om hon var bra med barn och jodå det var hon..

Hela familjen ska ju fotas om 2 veckor så det är bäst att det bli bra annars vette fan vad vi gör.. :S

Nu är det bara 16 dagar kvar.  

Känns som evigheter och jag hade mer än gärna åkt ner om jag bara haft de pengarna nu. Men jag måste vänta till det ramlar in lite på kontot.
Det är iofs ganska korkat på sitt sätt eftersom varje dag kostar mig pengar.

Har läst lite till på deras hemsida och börjar peppa mig själv på allvar.
Längtan att lyckas bli rökfri har funnits lääänge men inte pengarna men som sagt, det är ju bara att lura sig själv eftersom det ju kostar att röka varje dag iaf.


På hemsidan kan man bla läsa:

” Före behandlingen behöver du inte tänka på något alls, förutom att ha viljan att sluta med nikotin.

Efter behandlingen bör du inte dricka kaffe, te, Cola eller alkohol under 12 timmar, då det kan tänkas störa den process som har startat i kroppen.

Biofeedback med ONDAMED kan sätta igång en reningsprocess som gör att kroppen urskiljer toxiner från nikotinet som då utsöndras via njurarna, hud och tarmar.

För att rengöringen skall ske optimalt bör du de första 14 dagarna efter behandlingen se till att dricka ca 2 liter vatten per dag eftersom det kommer att underlätta separationsprocessen.”



Alltså, ladda upp med saft så jag dricker. Kan inte dricka vatten efter min GBP (Gastric bypass) så Fun light får duga =) men 2 liter.. Jösses.. Ja det SKA gå!

Och inget kaffe.. Ja jag lär inte ha så svårt för den biten. Värre med S som ska göra detta samtidigt som mig och som är grymt beroende av sitt kaffe.


Jag börjar bli grymt taggad men håller igen för att inte stupa 2 km innan målet.

Japp.. Och idag har det gått superbra, eller inte…

2 olyckor men vi kämpar på. Han vill iaf inte ha blöja utan kalsonger så det är väl ett framsteg.

Jag undrar bara hur det går till att få dem rumsrena, eller ja ni fattar *s*

Han hinner inte själv till toan så jag måste passa. Han har en extremt dålig dag idag med höften. Så han ramlar in i saker och vill bli buren osv. Men han kämpar ändå på tappert.

Ska ge honom Alvedon om en liten stund så han iaf slipper ha ont för det syns att han har men han säger ju inget :/
Inte alltid fördel att ha ett barn som inte är en lipsill och gnäller för allt.


Resten av dagen ska jag ägna åt att storstäda. Jag har totalt halkat efter :/ Igår spenderade jag lite väl mkt tid med Sunna ute i skogen och det straffar ju sig nu.

Tvätten är jag snart ikapp med, eller ja fram tills vi börjar vår kissmania ;)

Och just idag saknar jag soppåsar. Har bett S köpa det ett par dagar när han ändå varit inne i byn. Nu är till och med Icakassarna slut så det får bli små apotekspåsar *muttrar*

Hade kunnat åka in själv till affären men vill inte fresta på Js höft idag när den är som den är.
Kanske kan det gå lite senare.

Nepp, dags att sluta sura och ta tag i saker, ensam som vanligt!