Ibland får man en sån där enorm längtan i bröstet efter något man haft på ett eller annat sätt.

Samtal, närhet eller beröring.

I detta fallet saknar jag alla tre men mest samtalen. Allt fick ett sånt abrupts slut. Kaosartat. Våldsamt.


Livet går vidare men saknaden dröjer sig kvar..

Fick besked tidigare idag att jag och Js pappa kommer att vara barnfria en hel natt ihop!!
Låter kanske lite men nej, vi ska inte göra syskon *s*

Vi ska ut på en grej. Fast jag trodde det var samma som förra året. Det var det inte så vette sjutton om vi gör det men å andra sidan. Gäller att passa på! Som sagt, sist vi var barnfria och gjorde något vuxet var före jul och då gick vi på julbord som hans firma bjöd på.

Fast det kan som sagt ha hänt efter det också men då har vi bara varit hemma och städat eller lagat saker m.m Typ som förra gången vi var barnfria så bytte vi kyl. Och för att kunna göra det så var vi tvungna att såga bort en list som satt i vägen.. Tog ett par timmar å sen hade den barnledigheten gått..

Jag gnäller inte så. Man sätter inte barn till världen för att ha barnvakt men vi behöver det jäkla mycket nu!

Skulle behöva en vecka utomlands bara vi två. Ladda ordentligt!

Men men.. Det är som det är. Varken mer eller mindre.

Iaf.. På dagen ska vi besöka byns marknad som brukar bara om jag inte minns fel. Sen kolla på massa gamla bilar för det är cruising =)
Kanske kan vi få J att våga gå i närheten av brandbilen i år *s*

Js pappa ska egentligen jobba den helgen MEN han har baske mig tagit ledigt rakt av. Och som han arbetat det sista så var det inga som helst problem för hans chef. =)

Så med en massa tur så kommer vi iväg på nånting och somnar inte i en hög i hallen när J åkt *s*

                                            Har försökt att sluta röka på flera olika sätt i mitt liv.

Jag har testat Zyban. Funkade nog men jag var inte tillräckligt motiverad då. Och troligen för ung och korkad.

                                                     

Sen testade jag Champix. DET gör jag aldrig om. Min kropp reagerade så illa och mitt psyke fick en tillfällig knäck.

Testade munsprayet. Hade säkert fungerat jättebra om jag inte efter bara en dos fick halsbränna from hell.
Jag med magkatarr ständigt har aldrig halsbränna men oj! Så nej, det fick jag avsluta.
Lika bra det för den där sprayen var livsfarlig innan jag ens fick igång den.. Höll på att spraya mig i ögat..

                                                                                                        
Sen testade jag minttabletterna. Såna man suger på. Likadant med dem som med sprayet.

Till sist testade jag plåster! Jag drog ner på rökningen rejält. Men så kom utslagen efter plåstret. Det kliade så jag höll på att bli tokig. Det blev sår. Och jag satte dem på olika ställen på kroppen varje gång.
                                                                  

Så sen dess har jag duktigt nog (?) lyckats öva mig i att röka på närmare 2 paket om dagen när det är som allra värst. Inte alla dagar men många. Särskilt när jag är pressad och nervös vilket jag är för ofta nu med allt kring J plus lite till.
Skyller absolut inte på honom eller det runt men det gör det så svårt att sluta. Det är mitt sätt att gå undan och få en snabb paus.

Det är bara att inse. Jag kan inte helt själv.

MEN jag ska ge det en sista chans innan jag slår mig själv i bakhuvudet med ett baseballträ och blir liggandes i två veckor och vaknar upp utan begär ;)

Det jag ska testa är något som man kan läsa om på NoNikotin.se

Har hört om andra som testat och faktiskt är rökfria efteråt.
Det är surt om man misslyckas men priset är ju inte ofantligt dyrt heller om man lyckas.

Så, nu hoppas jag på att de har tider i slutet av månaden för då ska jag och Js pappa dra ner dit. Jag hoppas vi kan få barnvakt så vi kan åka bägge två samtidigt annars får vi åka varsin gång.

Men det ultimata vore att kunna åka båda två. Ett annat alternativ är att ta med J och göra det till en heldag.


Nej, jag vill inte ha några lycka till. Då får jag krav på mig. Detta gör jag för min egen skull. Det har blivit ett missbruk och det själ tid från mitt liv jag vill ha till annat.
Jag skiter i hälsan faktiskt. Det är då. Framtiden. Men jag vill leva ännu bättre NU!

Tog en runda med Sunna för att träna lite.. Det var dumt!
Hon sprang före och hann rulla sig inte bara en gång utan TVÅ i en rutten fisk.
Bara att hasta hem och bada henne..

Det finns regnbågslax i en damm nedanför vårt hus. Jättekul för fiskare och fåglar.
Tyvärr är det fler fåglar som fiskar än fiskare.

Detta är fjärde vi hittar. Var ute och plocka några häromdagen efter att vi kommit på vad Sunna rullat sig i.

Värsta är väl att de kan ligga vart som helst. Behöver jag säga att jag längtar till vintern? Då fästingarna minskar och det ligger is på dammen *s*

Helt plötsligt har nattningarna av J börjar ta flera timmar. Han kan inte varva ner och han kommer inte till ro. När han väl gör det så slocknar han på 3 minuter.

Vi har avslappningsmusik, lagom svalt i rummet och vi läser böcker. Det tar mellan 2-3 timmar. Och det kvittar om vi varit iväg på äventyr hela dagen eller bara varit hemma och softat.

Jag misstänker att det är höften som spöklar tillsammans med att han blir äldre och det sker mycket inom honom. Språket exploderar och vi hänger inte med på alla nya ord och meningar.

Innan idag kom han och talade om för mig att han var upptagen. Söta onge!!

Natten till idag var jobbig. Dels somnade han sent, 3 timmar läggning om jag inte minns fel. Sen vaknade han två gånger och sista gången var han vaken en timme eller mer. Kollade inte så noga när jag somna själv till och från.

Jag tänkte ju att denna kvällen skulle bli lååång men vid sju så sa han själv av solen hade gått ner och det var dags att sova *s* Och jo, 2 timmar senare så sov han och jag kunde ägna mig åt SOA säsong 5. Hade halkat efter rejält men nu så! Har 2 avsnitt kvar. Så jäkla TRÅKIGT för jag kollar verkligen sällan på teve och absolut inte serier så men just SOA har jag benhårt fastnat för.

Jag undrar hur många säsonger de gjort hittills där borta?

Nu är det dags att sova! Är uppe alldeles för sent och nattsuddar till ingen nytta!

Hoppas innerligt på att jag och Js pappa ska få barnvakt om några helger. Det är en grej vi vill gå på, eller egentligen inte utan mer det händer en grej i byn och vi behöver verkligen komma ifrån. Ladda!

Har frågat avlastfamiljen och de skulle återkomma imorn. Det innebär ju övernattning. Något jag inte alls känner mig bekväm med men ja, de tar ju bra hand om honom även om vår relation emellan inte är så bra.
Sist vi hade barnvakt var när Js pappas jobb hade julbord. Då var vi vuxna och lediga några timmar.

Kan ha hänt nån mer gång sen dess men jag tror inte det. Inte at det varit för vår skull enbart.
Visst vi passar på att åka in till byn och promenera med Sunna eller något sånt när vi är lediga samtidigt och J är på dagis men det är inte så ofta.
Kan känna att det inte helt räknas när man har en tid att passa som dagistider och man gör vad som passar inte att allt annat styrs av vad man vill göra!

Ja, gnälligt jag vet men jag tror ni som har avlastning/barnvakt så sällan förstår vad jag menar.
Nu har vi inte skaffat barn för att någon ska passa dem men det kommer nog inte som en överraskning att det varit extremt tufft de sista 3 åren med Js hälsoproblem. Och lägg då till övriga familjens..

Man behöver andas.

Så håll tummarna. Vi hade behövt några några få timmar bara ensamma på en utflykt!

fått höra att jag har en så trevlig röst. Jag ler när jag pratar i telefon utan att tänka på det har jag fått berätta för mig.
En killkompis till och med frågade mig om jag ville ligga med killen som expedierade mig en gång för jag var så trevlig..
Jag har arbetat med min röst, dvs. som telefonvärdinna. Ja, en sån ni vet. Och jag var iaf DÅ jävligt bra på det.

Men idag förändrades allt det där.
Jag och min hyresvärd kommer tydligen inte alls överens.

Det hela började med att vattnet tog slut igår efter lunch. Brunnen hade sinat. Och jag var helt oförberedd på detta då sommaren snart är slut och vädret inte varit helt regnfritt. Det är första gången i år.

Förra året hände det ett par gånger åtminstone.

Jag hoppades på att det skulle fyllas på men när det fortfarande inte gick att få en droppe vatten idag på förmiddagen ringde jag rörmokaren. De skulle ringa tillbaka och säga när de kunde komma.
Vi åkte iväg till veterinären och kom hem vid tretiden. Fortfarande inget vatten så jag ringde till rörmokaren igen.
Då hade den personen som tog emot samtalet bett en kille säga till en annan kille att ringa oss. Men han hade glömt.
Jag blev faktiskt lite irriterad. Då helt plötsligt hette det att de inte hade någon att skicka. Men jag påtalade att hon faktiskt sa att killen glömt..
De skulle iaf ringa tillbaka så jag fick besked men ingen skulle komma idag mest troligt.

Jag ringer hyresvärden för att fråga om jag får ringa en annan firma. En ganska enkel fråga kan jag tycka.
Det fick jag inte. Jag frågade varför och fick svar. Helt okej, sen blev han lite irriterad och började upprepa saker och jag förtydligade att det bara var en fråga.

Då fick jag höra att jag kräver saker. Det motsatte jag mig å det bestämdaste. Jag kräver inte saker, inte ens vatten. Men jag vill ha besked om hur saker ligger till.

Då hette det att jag hade en krävande ton.
Återigen var jag tvungen att fråga vad han menade. Han upprepade vad han nyss sagt och jag bad om ursäkt för det var absolut inte så jag menade.
Jag sa att jag var ledsen för att det låtit så. ”Det ska du vara” svarade han…

Med allt som pågår just nu runt J osv. så är jag väl kanske inte den bästa på att hantera skitsaker som det ju är. Jag började helt enkelt gråta.
Han sa något mer också men jag minns inte exakt var det var.

Jag fick ur mig att han inte vet ett skit om vad som händer just nu i vårt liv, vad vi får kämpa med.

Då la han på.

Eller jag tror det eftersom han inte ringde tillbaka och inte har gjort det sen dess.

Vette tusan om vi blir vräkta nu?
Vart ska vi ta vägen då?

Dessutom ansåg rörmokaren att det behövs borras en ny brunn eller iaf hål, eller hur det nu funkar. Den vi har nu är troligen från när huset byggdes och den är inte djupborrad utan handgrävd.

Om det kommer behövas blir vi definitivt vräkta.
Jag vill inte att saker ska kosta något, vill inte va till besvär men det är jag tydligen ändå.

Jag har ringt några gånger när jag varit helt ensam hemma och huvudsäkringen gått nere vid ladan en bit bort. För att få lite stöttning av hyresvärden när det inte funnits någon annan. Jag har aldrig krävt att han ska komma ut eller nåt sånt. Men det är så det uppfattats.

Greken med det proppskåpet är att det inte går att lysa med sån där penna ni vet, en sån man sätter mot säkringen för att se om den funkar eller inte. De sitter för tätt tror jag för det lyser lika i alla så man får gissa sig fram. Byta en och springa upp till huset å se om det var rätt.
Men jag klagar inte. Jag konstaterar att det är krångligt. Inget mer.

Samma var det med vägen utanför. Helt plötsligt kom det massa lastbilar och grejer och la nytt grus på den. Detta för att jag klagat på vägen.
Fast det har jag inte.

Det var sagt att om hyresvärden ville ha hjälp att fylla igen hålorna så skulle han säga till så kunde vi hjälpas åt.
Jag har nämnt att hålen på vägen är gräsliga. Kanske inte exakt i de ordalagen men jag har aldrig krävt att den ska lagas på det sättet.

Jag minns när vår spis hade gått sönder lite. Den värmde inte fullt ut, plattorna gick på halvfart.
Då föreslog han en ny. Men jag vägrade för att det för det första är dyrt och för det andra så vill jag ha de där gamla med plattor och inte en häll.
Hällar är skit att laga mat på, riktiga plattor är mer sport *s*

Då hade han en spis ståendes i ladan som vi kunde ta. Så det gjorde v. Släpa upp den och bytte ut de efter att ha dammat av den rejält.

Kylen gick sönder för några veckor sen. Jag tyckte vi skulle ha en begagnad för kylar är dyra!
Dock är det krångligt att hitta en som passar med de måtten som är. Det blev en ny men den fick vi själva knö in under skåpet som är ovanför efter att ha sågat av en bit list själva.


Jag vet inte vad det är jag kräver..

Eller jo!
Vår gräsklippare gick sönder förra året och jag anser att det får hyresvärden bistå med.
Det tog bra lång tid in på sommaren innan han lånade ut sin. Det var surt.

Nu har vi inte hunnit klippa gräset sista veckorna. Hur ska vi hinna?
Jag får egentligen inte eftersom det är risk för nya tarmvred när jag anstränger mig så länge och tungt. Vår gräsmatta är nämligen full med sorkhål och inte alls jämn. Framsidan är enklast iofs. Men den som haft tarmvred förstår att man inte utsätter sig för risken att få ett vred igen.

Så Js pappa gör det. Och han har jobbat otroligt mycket set sista. När han varit ledig har det regnat.



Så ja, krävande ton.. Jag vette katten hur jag ska prata för att duga?

Hyresvärden är en bra människa. Men han avskyr mig.

gick åt till att åka till veterinären med finaste Sunna som skötte sig SÅ otroligt bra! Jag är så stolt att jag nästan spricker!

Det var hennes andra gång med oss hos veterinären. Förra gången var vi där för hon kliade sig i öronen. Det visade sig att hon hade svamp.
Det botades relativt fort som tur var =)

Jag läste lite fel på lappen vi fick. Det stod inte återbesök om 10-12 veckor utan dagar. Skillnad.
Dock hade jag reagerat om hon inte blivit bättre så klart men jag hittade lappen och såg då mitt misstag.

Men hon var frisk i öronen vilket vi ju trodde.
Tänderna var väldigt fina *stolt* Ögonen var också fina och friska.

Hon var SÅ otroligt duktig där på bordet, lät veterinären pilla henne i munnen och lysa långt ner i öronen utan minsta gnissel.

Sen klippte veterinären klorna på henne och visade mig hur hon gjorde. Riktigt smart sätt så jag ska försöka få tag på en lite smidigare kloklippare så jag kan göra likadant =)

Sen kollade de hennes hals eftersom vi upplevt att hon är trång på nåt vis. Hon hostar till mycket när vi tränar henne och hon får godis. När hon sprungit och även annars. Har läst lite på nätet och veterinären var inne på samma – Tonsillit.
De var lite typ utbuktade, minns inte exakt ordet nu men iaf så kan det vara detta som orsakar hennes problem.

Läser man runt lite så skulle det ju kunna stämma på de olika problem vi upplever med henne. Eller så finns det bara ändå.

Veterinären förstod detta med att vi använder godis när vi tränar. Det är de som funkar bäst helt enkelt men det går knappt längre eftersom så fort hon blir lite andfådd så hostar hon och ibland kräks.
Det är inte mask för jag har snokat i kräkset. Kan iofs ha missat nån mask men hon påvisar inga andra tecken. Fast där är jag mer kattmänniska för jag vet att katter kan kräkas när de har mask. Frågan är om hundar gör det?

Hon ska iaf få en antibiotikakur och sen får vi se.
Upplever vi att det blir bättre så kan det komma att operera henne för att ta dem. Eller så sövs hon för att de ska kunna undersöka dem närmare.

Hade ju varit attans skönt om detta problem försvann faktiskt. Men att få sitt djur opererat känns la sådär. Och det var inte helt säkert att försäkringen täckte det *gulp*

Men allt som allt var det ett otroligt lyckat besök idag =)

Idag var första gången efter semestern som jag var hos min psykolog.
Efter 2,5 års väntan så fick jag äntligen en i höstas och det klickade så jäkla bra! Han har humor verkligen samtidigt som han inger förtroende.

Hos honom bearbetar jag min egen barndom och de sår som uppstått och aldrig fått läka.

Vi har kommit ganska långt.

Idag berättade jag om Js sjukdom i höften. Jag hade ju kopierat ihop ett papper från olika sidor på nätet som sammanfattade allt lite till dagis och jag skrev ut en likadan till psykologen. Han tog sig verkligen tid att läsa det. Högt till och med och DET var otroligt jobbigt. Han satte ord på skiten. Jag har gråtit några sekunder sen vi fick veta. Men där brast det. Och det var så skönt.

Jag är så rädd att framstå som en dramaqueen. En som gör för stor sak av det som sker osv. Men han bekräftade min innersta känsla – Detta är på allvar. Det är allvarligt. Och jag och hans pappa behöver stöd för att orka vara ett team.

Så nästkommande 3 gångerna jag har tid hos psykologen ska Js pappa med som anhörig.

Vi har tidigare i två omgångar gått på familjeterapi. Det sket sig bägge gångerna eftersom J varit sjuk så himla ofta så vi har fått ställa in och de har inte haft så stor förståelse.
Eftersom vi aldrig kan få barnvakt utan att planera i veckor före oftast så har det bara varit att ställa in. TYVÄRR!

Vi behöver verkligen det men som sagt. Det går inte.
Dessutom är det ca 5 mil bort så med resa och allt tar det 3 timmar. Helt klart värt det men det gör ju också att visa tider inte funkar för oss iom dagislämningar och hämtningar.

Men just familjeterapi är något jag verkligen rekommenderar. Det kostade 100 kr för oss per gång, om jag inte minns helt fel nu. Och det är via kommunen man ”ansöker”.

Efter det hade jag ett hemmamöte i ett par timmar. Lyckades bada Sunna igen! Denna gången med galltvål och NU äntligen har hon slutat lukta sådär skitmycket.
Men när jag precis sköljt av henne så var brunnen tom. Jättekonstigt för jag hade inte använt mer än en badbalja med vatten som fylldes på medan hon stod i den. J badar ibland flera gånger per dag och behöver fylla på vattnet för det blivit kallt.

SÅ, nu sitter vi utan vatten här. Dock var Js pappa och fyllde på några flaskor hemma hos hyresvärden som bor en bit bort. Så vi klarar oss en dag till =) Ska dock komma ihåg att INTE panta alla stora falskor i fortsättningen. Eftersom vi dricker läsk 2 ggr per år kanske så blir det inte många flaskor dessutom *s*



Funderar ibland på det där med allt som sker.
Hade jag fått en glimt av hur mitt liv är NU för 5-10 år sen hade jag ALDRIG valt detta.

Idag vill jag inte byta bort det för allt i världen trots allt som sker.

OM alternativet att ha kvar min underbara familj men att de får vara friska då så klart..




Varje nytt grått hårstrå som poppar upp betyder att jag överlevt ett problem och kan ta mig an nästa <3

God natt mer dig <3